God kväll! Jag har just lagt den lille och slängt mig ner i soffan. Känner mig överkörd av ett tåg. Denna yrsel och trötthet och som toppen på moset fick vi idag veta att det bara blir ett år till vi kan hyra huset vi bor i. Det var egentligen ingen nyhet då vi skrev kontrakt på 2 år men det skulle ev bli 3 år men nu blir det inte så. Bara tanken på att hitta nytt boende känns tungt. Emil vill inte bo i lägenhet och helst inte i stan, medan jag helst bor i stan och om det är hus eller lägenhet spelar egentligen inte så stor roll. Ja ja, vi har ju ett år på oss :-) Sen fick Emil dessutom veta att han nu ska jobba i Kiruna, 65 mil bort. Fy vad jag avskyr hans jobb, att han är borta så mycket och så långt bort. Blä! Det här blev inget glädjeinlägg direkt, det känns säkert bättre imorgon. Då måste vi iväg och köpa födelsedagspresenter till den blivande tonåringen. Tror jag vet vad det blir men vi får väl se :-)
Nähäpp, nu blir det lite mer slappande innan sängdags, imorgon är det Emil som får sovmorgon :-)
Hej Hej!
Oj hur fungerar det då? Blir han borta hela veckorna eller bara i perioder?
God fortsättning!'