De hänger där än...

ostrukna (säger man så, låter lite konstigt men ostrykna är väl ändå inte rätt?) och ser för bedrövliga ut, suck, men imorgon kommer Emil hem efter denna arbetsvecka och då har jag inga ursäkter. Såvida jag inte blir sjuk, känner av nåt i kroppen men jag hoppas på kunna sova bort det och vakna pigg som en spigg imorgon (skulle inte tro det va) he he

Tjing!

Kommentera inlägget här :